Förlossnings berättelse

0kommentarer

Söndagen den 6/5 så ligger jag & kollar på tv. Får värsta knäppet i magen. Och har läst att det verkligen kan knäppa till i magen när vattnet går. Så jag ställer mig upp från soffan och tänker att nu jävlar går vattnet. Och ca 1 min senare så rinner det till mellan benen. Går på toan för att kissa, för att vara säker på att jag inte kissade på mig. Japp det var vattnet. Och mamma hade åkt hem bara ca 2 timmar tidigare. Försöker ringa mamma men hon svarar inte. Ringer till Ingela och vi pratar på. Sen ringer jag Malin, och inte faaan svarar hon heller. Och där står jag hur sjukt lugn som helst och vet inte vad jag ska göra. Ringer in till danderyd och de ber mig komma in. Mamma ringer äntligen upp. Och ringer sen Linkan som skall komma och hämta mig. Ringer Micke och ber han komma hem till mig för att hämta Vilgot. Sen ringer Malin upp och hon kom hit. Micke spriiinger hem till mig jätte stressad och bara någon minut kommer Malin lika stressad hon och här står jag lugnare är lugnast. Malin undrar när faaaan Linkan kommer. Och tillslut kom han. Men det var ju ingen brotska. Så vi åker in till danderyd och vi är nog inne vid 21.30 ( vattnet gick vid 20.20 ) De sätter på saker på magen för att mäta värkarna ( som jag inte hade ) och för att mäta hennes hjärtljud. Men jag hade inga värkar alls så blev hemskickad utan någon kontroll. så i bilen hem börjar jag få lite smått som mensvärk i ryggen. så vi var nog hemma vid halv 12? hinner inte mer än att komma hem och så börjar jag få små värkar. Men absolut inget farligt ont alls..Sen small det bara till och fick regelbundna värkar med 3-5 mins mellanrum. Och stackars Linkan hade precis somnat. så det var bara upp igen.. Och fy faaaaaaan vad ont de gjorde. Kunde inte ligga sitta eller stå. Hängde i badrummet i en krok o bara skrek AJ AJ AJ.. Och det var nog den längsta bilresan till BB. kommer ihåg att jag hade packat ner bananer i väskan om allt skulle bli långdraget. Så mitt i alla värkar i bilen kom jag ihåg bananerna i väskan och kastar upp dom för jag mer eller mindre låg på väskan när värkarna kom ( medan jag skriker och tycker synd om mig själv att MAMMA JAG VILL INTE LÄNGRE ) och ville inte ha mosade bananer..*ss* Så vi kom in runt 2 igen? Och nu undersökte de mig och jag var öppen 7-8cm och fick epudral vid halv 3? skööönt så tänkte hinna vila lite, men icke. Sen kom det.. Jag måååååååååååååste skita.. Nej det behöver du inte. Så de undersökte mig igen och de sa att jag inte var redo att krysta än så fick försöka mig att andas igenom allt. Och fy faan vad svårt det var att stå emot. Ville verkligen pressa.. Sen fick jag äntligen börja krysta. Men Epudralen gjorde så jag inte fick några riktiga krystvärkar. Så fick ingen riktig power, fast de satte in värkstimulerande dropp. Och fy faaan vad ont de gjorde. Kommer ihåg att jag skrek att de skulle ta ut henne med sugklocka, men de gjorde de inte sa hon utan jag fick fortsätta och krysta. Efter 45 långa minuter klockan 05.27 föddes min lilla prinsessa Alva Jamilla Alexandra 3442g & 51 cm. Dock fick de ta henne och ge henne syre då det gick lite för fort för henne också. Så medan jag låg kvar på bordet ock blev sydd så ringde jag Ingela ( som tur var skulle gå upp vid halv 6 på morgonen ) Tog lång tid innan jag kunde smälta och ta in allt att NU var hon här. Mitt fina underbara barn.. Och hur jävla ont de än gjorde och hur ont de än har gjort efter så är hon värd det 10000 gånger om.
Tack Malin & mamma för att ni var så bra under hela förlossningen. Och lite kul hade ni allt åt mig i mitt "bajsande"




Kommentera

Publiceras ej